 |
| Det här är vad man ser på vägen ut från stallet. :) |
 |
| Fina Miramis med Jojo på ryggen. |
 |
| Kattungarna Stella, Kevin och Trixa. |
 |
| Ella rider Gwarant. |
 |
| Och sist en bild på min vackra Firouzeh i vintersolen. :) |
Bilder
Kom på att jag skrivit att ni skulle få se fler bilder från när jag och Firouzeh var på Yxtaholm 9-13 februari. Tog väl inte jättemycket bilder då egentligen, men här kommer några. :)
Saker man kan göra när man är sjuk:
Färga byxor!
Dock blev väl inte resultatet det allra bästa, pga att jag inte vågade färga i Giselas tvättmaskin utan körde för hand och nog inte orkade röra om tillräckligt mycket och entusiastiskt. Men jag tycker inte det gör något. Det var roligt och byxorna är finare än innan. :)
Dock blev väl inte resultatet det allra bästa, pga att jag inte vågade färga i Giselas tvättmaskin utan körde för hand och nog inte orkade röra om tillräckligt mycket och entusiastiskt. Men jag tycker inte det gör något. Det var roligt och byxorna är finare än innan. :)
Skokartong :)
Tyckte att den kunde få ett eget litet inlägg eftersom den är så fin. :)
Nu får jag dock sluta tänka på boots ett tag, Anton har precis lagat färdigt hemgjorda majstortillas till oss, så vi ska ha myskväll och smaska i oss dem. Fyllda med bönor, majs, hemgjord guacamole, sallad, soltorkade tomater och purjolök. Nom nom! Ibland är det bra att vara lite sjuk...
(Btw har jag lärt mig frya nya ord på spanska idag! *stolt*)
 |
(Btw har jag lärt mig frya nya ord på spanska idag! *stolt*)
Gissa vad som kommit med posten..?
Just det: Firouzehs hovboots! I en brutalsnygg skokartong. :)
Så vansinnigt spännande! Jag tyckte de såg lite stora ut när jag först öppnade paketet, men efter att ha provar dem på så tror jag nog att de är i rätt storlek.
Skulle så gärna vilja provrida med dem, men inser att i mitt halsonda tillstånd är det nog ingen bra idé. Rapport om hur de funkar får mao vänta lite.
Lite bilder på dem i stallgången kommer dock här:
Så vansinnigt spännande! Jag tyckte de såg lite stora ut när jag först öppnade paketet, men efter att ha provar dem på så tror jag nog att de är i rätt storlek.
Skulle så gärna vilja provrida med dem, men inser att i mitt halsonda tillstånd är det nog ingen bra idé. Rapport om hur de funkar får mao vänta lite.
Lite bilder på dem i stallgången kommer dock här:
 |
| Gullhästen <3 |
 |
| Cavallo Simple Boots |
 |
| Jag är lite orolig för att hon ska få skav på kotleden av kanten på bootsen, men vi får väl se när vi testridit. |
 |
| Ingen bra bild, men såhär ser de iaf ut underifrån. :) |
På vägen ut till hagen bara.. typ...
Jag kunde inte låta bli att busa lite med min prinsessa i ridhuset en stund innan jag släppte ut hästarna.
Alldeles precis igår kväll hade jag ju släpat dit en lastpall att klättra på. :)
Alldeles precis igår kväll hade jag ju släpat dit en lastpall att klättra på. :)
 |
| Finingen<3 |
God morgon
Termometern visade på endast -5 när jag var ute och morgonfodrade och det ser ut att bli sånt strålande väder! Men.
Idag är en något frustrerande dag då någon ilsken varelse bestämt att jag ska ha ont i halsen, nysa flera gånger i halvtimmen och kunna konstatera att både ögon och näsa rinner i princip oavbrutet. Osnällt!
Tyvärr måste jag väl foga mig under de högre makterna och hålla mig inne så stor del av dagen som möjligt. Blä!
Tur att jag har te att dricka och att jag fick världens skönaste halsduk av Gisela i julklapp...
Idag är en något frustrerande dag då någon ilsken varelse bestämt att jag ska ha ont i halsen, nysa flera gånger i halvtimmen och kunna konstatera att både ögon och näsa rinner i princip oavbrutet. Osnällt!
Tyvärr måste jag väl foga mig under de högre makterna och hålla mig inne så stor del av dagen som möjligt. Blä!
Tur att jag har te att dricka och att jag fick världens skönaste halsduk av Gisela i julklapp...
boxskylt till en box-häst ;)
Firouzehs namnskylt kom äntligen upp i helgen! Det tog ett tag men nu är den på plats. Bra så att alla vet vem som bor där och inte tror att det är "Lady Susanne".
Barfotafunderingar...
Eller egentligen skoningsfunderingar...
Efter helgens två lite längre turer har jag blivit påmind om hur mycket min lilla pålla gärna sliter framhovarnas tår på grus och asfalt.. Den svaga punkten hos våra ridvägar ligger just i att man måste passera endel sådant för att komma till de finare vägarna, vilket egentligen bara är en nackdel om man har en barfotahäst som man vill rida mycket.
Direkt när jag kom hem kändes det som att näe, jag spikar på ett par flappisar nu! Men jag kan inte hjälpa att det känns tråkigt. Oftast vistas hon ju i hagen eller boxen åtminstone 20h/dygn och att spika på dojjor bara för att jag ska kunna rida hur jag vill och vart jag vill känns inte ok. Hon har så ofantligt bra hovar, stenhårda och utan minsta antydan till sprickor eller fläkningar. Dessutom har jag nästan aldrig upplevt att hon ömmat i hovarna, och då har vi verkligen ridit på knasigt underlag ibland!
Så näe, vi ska ta och testa boots under ridturerna först! Man läser så många solskenshistorier från folk som är helt frälsta av dem att det inte borde vara helt dåligt i alla fall. Det låter som det optimala för oss; hon kan gå barfota större delen av tiden eftersom det verkligen fungerar för henne och när jag vill rida tuffare på mer krävande underlag klär vi på oss bootsen bara!
Idag har jag då raspat till hovarna, mätt vilken storlek vi ska ha och beställt! :D
Tror ni de hinner komma innan helgen? Hoppas! Jag vill testa dem NU! *ivrig*
Men istället tror jag att jag ska krypa ner i sängen nu och vänta på att min fina Anton ska komma hem från sitt smide. Sov gott!
Efter helgens två lite längre turer har jag blivit påmind om hur mycket min lilla pålla gärna sliter framhovarnas tår på grus och asfalt.. Den svaga punkten hos våra ridvägar ligger just i att man måste passera endel sådant för att komma till de finare vägarna, vilket egentligen bara är en nackdel om man har en barfotahäst som man vill rida mycket.
Direkt när jag kom hem kändes det som att näe, jag spikar på ett par flappisar nu! Men jag kan inte hjälpa att det känns tråkigt. Oftast vistas hon ju i hagen eller boxen åtminstone 20h/dygn och att spika på dojjor bara för att jag ska kunna rida hur jag vill och vart jag vill känns inte ok. Hon har så ofantligt bra hovar, stenhårda och utan minsta antydan till sprickor eller fläkningar. Dessutom har jag nästan aldrig upplevt att hon ömmat i hovarna, och då har vi verkligen ridit på knasigt underlag ibland!
Så näe, vi ska ta och testa boots under ridturerna först! Man läser så många solskenshistorier från folk som är helt frälsta av dem att det inte borde vara helt dåligt i alla fall. Det låter som det optimala för oss; hon kan gå barfota större delen av tiden eftersom det verkligen fungerar för henne och när jag vill rida tuffare på mer krävande underlag klär vi på oss bootsen bara!
Idag har jag då raspat till hovarna, mätt vilken storlek vi ska ha och beställt! :D
Tror ni de hinner komma innan helgen? Hoppas! Jag vill testa dem NU! *ivrig*
Men istället tror jag att jag ska krypa ner i sängen nu och vänta på att min fina Anton ska komma hem från sitt smide. Sov gott!
 |
| Drömmen är dessa renegades från USA, men det fixar inte riktigt min plånbok i nuläget... |
 |
| Istället blir det dessa, Cavallo Simple Boot. Längtar tills de kommer! |
Söndag
 |
| Oh noez, snö! :o |
Sådär såg det ut på dagens ridtur. Vi var även idag ute närmare två timmar. Mysigt! (Det där var tack och lov den enda snön vi såg!)
Nu blir det lite skryt såhär på söndag kvällen. De flesta vet väl att jag inte är något större fan av att laga mat, men idag har jag överträffat mig själv..
Eftersom min käre Anton kände sig krasslig och var parkerad i våran säng större delen av dagen tänkte jag att jag skulle fixa söndagsmiddagen så att han fick ta det lugnt. Och, tada! Jag lyckades faktiskt helt ok med att värma vårrullar från ICA, koka nudlar och steka grönsaker till. Det blev i alla fall sjukt snyggt! ^^
 |
| Snygg-mat i en av våra finfina hello kitty-tallrikar. |
Dock lyckades jag orsaka att strömmen gick medan jag stökade i köket, så jag vet inte om mina hemmafru-poäng reducerades då..?
(Gårdagens) Upptäcksfärd
Vid niotiden, när jag precis tänkt gå ut och sadla, stoppades jag av ett sms från stallkamraten Fanny som undrade om vi inte kunde rida ut ihop. Visst kan vi det, tänkte jag, och hann istället med att skura golvet i mitt lilla kök-kombinerat-med-hall innan jag gick ut. Duktig Lisa!
Vi bestämde att vi skulle utforska "den där vägen runt sjöarna som Gisela brukar prata om", äntligen. Sist jag gav mig ut med det i åtanke slutade det med att jag fick vända vid en ridning förbjuden-skylt.
Solen sken och det var verkligen så himla trevligt väder, det känns att våren är kommen här i Skåne - åtminstone litegrann! Kallt var det som tusan ute på fälten, man fick med jämna mellanrum släppa både tyglar och stigbyglar och vifta med armarna och dingla med benen för att hålla värmen. Men sen kom vi fram till Billebjaer naturreservat och då blev terrängen mer böljande och vi kom in bland en massa träd och buskar (ja, ni läste rätt, träd och buskar i Skåne!). Trevlans trevlans trevlans! Detta blev genast min nya favoritridväg häromkring.
Det känns så roligt att det äntligen är vår så att man kan ge sig ut och utforska omgivningarna igen. Btw, jag hittade en jättefin indianäng, Sås!
På hemvägen blev det dock lite dramatik. Fanny släppte tyglarna en snabbis varpå Lolli tog ner huvudet och vips hängde tyglarna framme vid öronen. Som om inte det räckte råkade hon också trampa på dem och kastade sig av rädsla när hon satt fast. Fanny åkte av och Lolli sprang ensam ut på åkern med de trasiga tyglarna slängandes bland frambenen.
Vi lugnade oss dock kvickt allihop, ingen var skadad, och efter en liten stund kunde Lollipop infångas. Det enda som gått sönder var tyglarna och ett av sidostyckena. Men som tur var red jag ju i min cowboysadel och har man det så har man alltid lite extra remmar med sig. Vi knöt alltså lite tjusigt ihop tränset så att vi kunde fortsätta hemåt.
Eftersom ingen skadade sig kan jag inte låta bli att roa mig lite över Fannys (i mina öron) småknasiga prioriteringar. När Lolli for iväg ut på åkern och jag vände mig till henne för att se om hon var ok jämrade hon sig om att "ånej, hon kommer att rulla sig med sadeln på!", och när vi en stund senare efter infångandet av ponnyn skulle stanna och inspektera skadorna oroade hon sig mest för sin mobiltelefon! ^^
Vi kan väl summera det hela med att ibland blir vardagsäventyren lite väl spännande. Och hade jag varit en erfaren bloggare hade jag givetvis dragit upp kameran så fort jag insåg vad som höll på att hända istället för att ränna efter den lösa hästen. Jag får väl ta och skärpa mig i framtiden kanske.. ;P
Sol på er!
Vi bestämde att vi skulle utforska "den där vägen runt sjöarna som Gisela brukar prata om", äntligen. Sist jag gav mig ut med det i åtanke slutade det med att jag fick vända vid en ridning förbjuden-skylt.
Solen sken och det var verkligen så himla trevligt väder, det känns att våren är kommen här i Skåne - åtminstone litegrann! Kallt var det som tusan ute på fälten, man fick med jämna mellanrum släppa både tyglar och stigbyglar och vifta med armarna och dingla med benen för att hålla värmen. Men sen kom vi fram till Billebjaer naturreservat och då blev terrängen mer böljande och vi kom in bland en massa träd och buskar (ja, ni läste rätt, träd och buskar i Skåne!). Trevlans trevlans trevlans! Detta blev genast min nya favoritridväg häromkring.
Det känns så roligt att det äntligen är vår så att man kan ge sig ut och utforska omgivningarna igen. Btw, jag hittade en jättefin indianäng, Sås!
 |
| Jag och Firouzeh i vårsolen på den finfina "nya" ridvägen :) |
 |
| Fanny och Lollipop på densamma :) |
På hemvägen blev det dock lite dramatik. Fanny släppte tyglarna en snabbis varpå Lolli tog ner huvudet och vips hängde tyglarna framme vid öronen. Som om inte det räckte råkade hon också trampa på dem och kastade sig av rädsla när hon satt fast. Fanny åkte av och Lolli sprang ensam ut på åkern med de trasiga tyglarna slängandes bland frambenen.
Vi lugnade oss dock kvickt allihop, ingen var skadad, och efter en liten stund kunde Lollipop infångas. Det enda som gått sönder var tyglarna och ett av sidostyckena. Men som tur var red jag ju i min cowboysadel och har man det så har man alltid lite extra remmar med sig. Vi knöt alltså lite tjusigt ihop tränset så att vi kunde fortsätta hemåt.
Eftersom ingen skadade sig kan jag inte låta bli att roa mig lite över Fannys (i mina öron) småknasiga prioriteringar. När Lolli for iväg ut på åkern och jag vände mig till henne för att se om hon var ok jämrade hon sig om att "ånej, hon kommer att rulla sig med sadeln på!", och när vi en stund senare efter infångandet av ponnyn skulle stanna och inspektera skadorna oroade hon sig mest för sin mobiltelefon! ^^
Vi kan väl summera det hela med att ibland blir vardagsäventyren lite väl spännande. Och hade jag varit en erfaren bloggare hade jag givetvis dragit upp kameran så fort jag insåg vad som höll på att hända istället för att ränna efter den lösa hästen. Jag får väl ta och skärpa mig i framtiden kanske.. ;P
Sol på er!
Uppdatering
Vi har kommit till rätta i Skåneland igen nu. Firouzeh och de andra hästarna kände igen varandra (såklart) och när de släpptes ut första dagen (av Gisela eftersom jag var i skolan) gick de bara lugnt iväg och letade något att tugga på i den för tillfället karga hagen.
Det är för övrigt fantastiskt att vara på halkfri mark igen med sin lilla oskodda häst. Här är perfekt väder för att kunna utnyttja alla ridvägar som finns - inte halt och inte mjukt eller lerigt.
Annars är Skåne sig likt, häftig utsikt men lite för mycket blåst.
Här nedanför kommer en liten jämförelse av snömängd!
Det är för övrigt fantastiskt att vara på halkfri mark igen med sin lilla oskodda häst. Här är perfekt väder för att kunna utnyttja alla ridvägar som finns - inte halt och inte mjukt eller lerigt.
Annars är Skåne sig likt, häftig utsikt men lite för mycket blåst.
Här nedanför kommer en liten jämförelse av snömängd!
 |
| Yxtaholm, Sörmland, 12 februari 2011 Bilden gör inte snödjupet riktigt rätta, eftersom hon står på en kulle där mesta snön blåst bort. På övriga ställen var det knädjupt. |
 |
| Arendala, Skåne, 14 februari 2011 |
Det kom ett mejl...
..Med inbjudan till SM 2011!
Åh, vad taggad jag blev på en gång! Även i år kommer det att äga rum på Hälleberga Häst och Medeltida Event uppe i Småland. Förra årets arrangemang var jättebra och vi hade toppenkul under helgen, men i år tror jag att det kommer bli ännu bättre! 19-21 augusti är de magiska datumen. Invigning på fredagen, ungersk gren på lördagen och koreansk gren på söndagen.
Fasen vad vi ska träna, jag och Lilla F! :)
Så, vilka är på? :D
Åh, vad taggad jag blev på en gång! Även i år kommer det att äga rum på Hälleberga Häst och Medeltida Event uppe i Småland. Förra årets arrangemang var jättebra och vi hade toppenkul under helgen, men i år tror jag att det kommer bli ännu bättre! 19-21 augusti är de magiska datumen. Invigning på fredagen, ungersk gren på lördagen och koreansk gren på söndagen.
Fasen vad vi ska träna, jag och Lilla F! :)
Så, vilka är på? :D
 |
| Jag och Firouzeh i koreanska grenen på SM 2010 |
60 mil i lastbil
För gårdagens resa ner till Skåneland var vi lovade att åka med klasskompisen Johannas finfina lilla två-hästars lastbil, samma som vi åkte upp i. Trevlans värre!
Det hann bli mitt på dagen och Johanna svängde in på Yxtaholms stallbacke. Det gick finemang att lasta hästen - hon går ju bara rakt på, och väl inne i skåpet är det massor med plats för hästarna.
Det var dock lite värre att få in all packning, då vi bägge skulle ha skostolar, smidesgrejer, sadlar, hästtäcken och diverse andra prylar som tog en massa plats. Efter lite tänkande och omplacerande gick dock allt in.
Den fyrbenta reskamraten heter Chanel och är ett treårigt arabsto, hon och Firouzeh kom genast överens. Det lilla lyxåket till lastbil var även utrustat med kamera, så bara man fick ordning på den glappande sladden hade vi full koll på vad som försegick där bak.
Resan visade sig dock bli mer dramatisk än väntat. När vi närmade oss Gränna tyckte vi att lastbilen började svaja och gå lite hackigt. Oroade för punka svängde vi in på macken i Gränna, hoppar ut och får se att HJULET SITTER LÖST! Rejält löst, muttrarna hänger längst ut på skruvarna och går enkelt att skruva med fingrarna! Vilken tur att vi stannade!
Vi försöker få hjälp av de som jobbar på macken, men det visar sig att det är två unga tjejer som inte har en aning om hur en domkraft fungerar. Efter lite letande lyckas de dock plocka fram en ganska rejäl domkraft åt oss att låna, men tyvärr visar den sig vara trasig. Vi får på egen hand skruva fast hjulet utan att lyfta lastbilen. Så det blir till att skruva, köra en kort bit, skruva igen, osv tills det sitter. Det blir dock ganska många stopp eftersom vi inte vill riskera att det ska lossna igen.
Efter att ha spenderat mer än halva dagen i lastbilen var det väldigt skönt att komma fram till Arendala och släppa in Firouzeh i hennes stora ljusa box full med ren halm. Anton hade mockat och gjort den jättefin! :)
Det faktum att vi fick återse Anton efter tre veckor var det bästa av allt! Han hade dessutom lagat middag till mig och tänt en massa stearinljus.
:)
Det hann bli mitt på dagen och Johanna svängde in på Yxtaholms stallbacke. Det gick finemang att lasta hästen - hon går ju bara rakt på, och väl inne i skåpet är det massor med plats för hästarna.
Det var dock lite värre att få in all packning, då vi bägge skulle ha skostolar, smidesgrejer, sadlar, hästtäcken och diverse andra prylar som tog en massa plats. Efter lite tänkande och omplacerande gick dock allt in.
Den fyrbenta reskamraten heter Chanel och är ett treårigt arabsto, hon och Firouzeh kom genast överens. Det lilla lyxåket till lastbil var även utrustat med kamera, så bara man fick ordning på den glappande sladden hade vi full koll på vad som försegick där bak.
Resan visade sig dock bli mer dramatisk än väntat. När vi närmade oss Gränna tyckte vi att lastbilen började svaja och gå lite hackigt. Oroade för punka svängde vi in på macken i Gränna, hoppar ut och får se att HJULET SITTER LÖST! Rejält löst, muttrarna hänger längst ut på skruvarna och går enkelt att skruva med fingrarna! Vilken tur att vi stannade!
Vi försöker få hjälp av de som jobbar på macken, men det visar sig att det är två unga tjejer som inte har en aning om hur en domkraft fungerar. Efter lite letande lyckas de dock plocka fram en ganska rejäl domkraft åt oss att låna, men tyvärr visar den sig vara trasig. Vi får på egen hand skruva fast hjulet utan att lyfta lastbilen. Så det blir till att skruva, köra en kort bit, skruva igen, osv tills det sitter. Det blir dock ganska många stopp eftersom vi inte vill riskera att det ska lossna igen.
 |
| Jag drog åt så att den klena lilla mutterdragaren böjdes... |
 |
| Tur att det åtminstone är vackert i Gränna när man tvingas stanna där så länge ^^ |
 |
| Trots alla stopp och allt krånglande var hästarna helt fantastiska! De märktes knappt på hela vägen. Jag har världens bästa häst! |
Efter att ha spenderat mer än halva dagen i lastbilen var det väldigt skönt att komma fram till Arendala och släppa in Firouzeh i hennes stora ljusa box full med ren halm. Anton hade mockat och gjort den jättefin! :)
Det faktum att vi fick återse Anton efter tre veckor var det bästa av allt! Han hade dessutom lagat middag till mig och tänt en massa stearinljus.
:)
Yxtaholmsbesök
Slänger in ett kort inlägg bara för att jag inte kan låta bli, fler bilder kommer dock senare.
Blå himmel, gnistrande sol, bitande kyla och snö upp till knäna var vad man fick uppleva om man stack näsan utanför stallvärmen idag. Härligt att vara tillbaka i Sörmlands böljande landskap och trevligt att återse alla våra vänner på Prinsens Araber. Mockning, sopning, unghästträning, turridning, lastträning, tvättning och borstning av hästar, snöpulsande och släpande på hökassar hit och dit har precis som förr ingått i sysslorna, roligt! Här och där kläms också en kaffepaus och ett par busiga ungar in. Även om endel har ändrats så är det mycket som är som förut och jag trivs och passar in. Som alltid är det fyrbentingarna som går först, från morgon till kväll. Bäst jag hoppar i säng nu, med andra ord, så att jag är pigg till fodringen i morgon bitti!
 |
| Nöjd Firouzeh lunchar i solen. |
Resande
Idag var vi ute och for på vägarna i snöyran. I ett hyrt tranesläp som gick riktigt bra på vägen lämnade vi Bodarna för denna gång och anlände tre timmar senare till Yxtaholm. Ännu ett ställe som kan kallas hem.
Firouzeh tog det hela med världsvant lugn. Såg sig omkring med höjt huvud och gnäggade två gånger när vi var framme som för att tala om att vi var tillbaka. Sedan ställde hon sig och tuggade på lite kvarlämnat hö medan snön yrde omkring henne.
Firouzeh tog det hela med världsvant lugn. Såg sig omkring med höjt huvud och gnäggade två gånger när vi var framme som för att tala om att vi var tillbaka. Sedan ställde hon sig och tuggade på lite kvarlämnat hö medan snön yrde omkring henne.
 | |
| Firouzeh, som egentligen gillar bäst att vara ute, och som fick ärva sin nuvarande box i Skåne av en b-ponny tyckte nog att boxdörren var lite väl hög. Boxgrannarna var dock bättre, ett 5-årigt arabsto och våran gamla vän Petitess som vi ridit mycket med och som Firouzeh delade hage med flera månader i somras. |
Filmkväll mit das Sås!
Jao, jag och Såsen tittade på en väldigt B-ig hästfilm, käkade varma mackor och garvade så att jag fick lite ont i halsen när hon åkt. Men bara lite.
So were are we now?
Med anledning av min praktik på Mälaren Hästklinik v. 4-6, så är jag och Lilla F på "besök" hemma på Bodarna. Roligt att se alla igen och Firouzeh njuter till fullo av att vara tillbaka i sin flock igen. Dock gillar vi inte att det är så mörkt, kallt och halt överallt! Det har blivit alldeles för lite ridning under tiden vi varit här för att det helt enkelt är för halt ute på vägarna om man är oskodd. I skogen hade det fungerat att gå, men tyvärr måste man ta sig via vägen för att komma dit.
Men det märks även här uppe att våren börjar komma. Fåglarna kvittrar i var och varannan buske, och då och då tittar solen fram.
:)
Men det märks även här uppe att våren börjar komma. Fåglarna kvittrar i var och varannan buske, och då och då tittar solen fram.
:)
 |
| En liten nattbild. Min stjärna får täcke på sig om kvällarna eftersom hon är van att stå på stall den här vintern. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)