Semester...

Veckan som gått har bara trillat iväg. Jag tog en paus från mitt röriga liv och for upp till brorn min i Malung, smidde lite krumelurer och blev kvar typ dubbelt så länge som jag trodde. Hängde med trevliga folkhögskolingar, brände upp en massa järnbitar och bastade så det räcker för flera veckor. Väldigt mysigt och jag glömde till och med bort att koncentrera mig på att andas, jag bara gjorde det ändå!
Med mig hem fick jag bland annat lite pynt till min sadel, och ett stort leende som räckte ända till Borlänge.

Min tjusiga nysmidda stigbygelkrok :)

Formkoll

Eftersom vi hade tänkt att ligga i hårdträning framöver ;) så har jag bestämt mig för att ta lite exteriörbilder då och då för att se om det blir någon skillnad. För tillfället är jag mest intresserad av om/hur sadelläget kommer att ändras men tyvärr blev det ingen bild ovanifrån (kamerabatteriet tog slut). Här kommer i alla fall en bakifrån och en från sidan på min vid tillfället lite sömniga prinsessa.


Make tea not war

Regn på taket och en tekopp i de iskalla händerna. Hur ont i huvudet man än har, hur illamående man än är och hur övertygad man än känner sig om att man inte kan få ner en bit mat så kan man alltid hälla i se te. Litervis. Alltid ger det väl någon näring...

Torsdag

Det märks verkligen på Firouzeh att vi rider mer nu när vi flyttat upp till nordlandet igen. Idag var jag ute och galopperade 4km på travslingan och hon var jättepigg hela tiden. Helst ville hon inte ens sakta av när slingan tog slut utan bara fortsätta galoppera i all evighet. Det hade egentligen passat mig också ganska bra, men jag vet ju man inte kan göra så hur som helst. Det tar längre tid att träna upp muskler och hållbarhet än kondition, tyvärr eftersom det är så frestande att rida på när hon är så villig.
Dåligt med bilder blir det såhär under vinterhalvåret, men här kommer en hagbild i alla fall. :)

Min duktiga häst får bära upp allas täcken. ^^

Nya vintertofflor, med brodd!



Vi gillar dem! De sitter kvar finfint även på galopprundor, till och med om ena spännet går upp. Känns lite som ett ljus i mörkret nu faktiskt. Kanske kan det fungera med boots, bara man hittar det som passar en.

Skofilosoferande

Tänkte appropå det här inlägget skriva lite om att ändra på hovarna/skoningen efter prestationen som önskas av hästen.
Jag lär börja med att påpeka att jag inte ställer mig bakom allt som står i boken, och att jag av egen erfarenhet vet att lärarna på hovslagarutbildningen inte heller gör det.
Jag tycker inte att det är lämpligt att ändra om hela hästens hov till förmån för prestation, men till en viss gräns tycker jag faktiskt att man bör anpassa hovvården för att hjälpa hästen.

Kanske borde vår utopi vara en värld som består till stor del av trevligt och liknande underlag, där alla hästägare är kunniga om hovar och hovvård och där ingen häst förväntas prestera något som den inte är skapt för (ridas, köras, tävlas, stallas in, skötas om, osv), men så ser ju inte världen ut.

Travhästar kan inte välja att springa med sulky eller inte, dressyrhästar får inte bestämma hur den ska bära sig, lika lite som svenska barn kan välja att gå i vanlig svensk skola oavsett om systemet passar dem eller inte. Därför tycker jag att vi har en skyldighet att hjälpa hästarna att må så bra som möjligt under de omständigheterna som gäller.

Jag tycker inte att friska, fungerande hästar borde stå installade någon längre tid (inte varje natt), men tyvärr är det så som samhället ser ut och det kommer att ta tid att ändra på det.
Jag har vissa moraliska problem med att hästar (ex travhästar) måste jobba för att tjäna in sitt leverne trots att de inte anses myndiga i övrigt, men jag förstår att samhället ser ut så och jag kan inte se en realisktisk kortsiktig och konkret lösning på hur det skulle ändras. Därför tycker jag att det är viktigt att underlätta hästarnas arbete.
En travhäst som slår på sig och gör illa sig under träning tycker jag bör få ett beslag som hjälper den att fungera i sin vardag. Fungerar den inte så kommer den att tas ur träning och med stor sannolikhet skjutas eller bli en mycket missförstådd ridhäst.
Tyvärr. Världen är skev.

Citatet i inlägget är dock extra sorgligt eftersom det pekar på det faktum att dressyrfolket inte vill ha naturliga rörelser på hästarna utan extrema sådana. En lite annan fråga än den mitt inlägg berör och som leder tankarna till frågan om var man ska dra gränser och vad som är skönhet...

Låtsasvinter

Usel färgåtergivning men här är kvällens verk. Och så lite Loreena McKennit på det.
Roligt att rita lite igen faktiskt. Nu ska jag åka upp och täcka min vackra prinsesshäst.





Batikbarn

Sås och jag har batikat oss. Igen. Den här gången gjorde jag en tröja och två par trosor.Speciellt de senare blev väldigt bra. Jag tror jag ska färga alla mina vita trosor! Sås gjorde några par strumpor.

Conteinerfrukost

Jag och Sås lyxade, med egenpressad apesinjuice, om nom nom! Dessutom slog tulpanerna ut lagom till frukosten var dukad...


Diving!

Tjoho, äntligen. :) Fin kontainer, fint sällskap och fina fynd. Helt enkelt ett bra dyk!

Päron, apelsiner, tomater, paprikor, tulpaner, kanel, filodeg, sallad, prästost och massor av hästäpplen och morötter.

Vi har fått en riddarsadel!

Ibland går det snabbt i vändningarna. Våffelsadeln lyckades vi sälja till en dam med en lippizaner, hoppas de blir nöjda med den. 
Själv fick jag åka och hämta ett stort paket på bussgods innehållande en mycket finare sittkudde. En alldeles jättefin brun Star Trekk Espaniola. Likadan som Karin och Sapones. ^^
Efter provturen var både jag och Lilla F nöjda, även om den känns lite ovan att sitta i. Och trots att bilden nedan är lite vardagstråkig så ser den ju himla fin ut. :)


Knark

Kära slutbetyg...

Kom fram!
Även om jag bara för någon månad sedan var övertygad om att jag inte behövde dig någonsin mer så har jag ändrat mig! Jag kunde ju inte veta att världen skulle vändas upp och ner.

Inspiration!

Regeltrassel i svrf, igen.

Inför den här tävlingssäsongen har svenska ridsportförbundet kommit ut med nya regler angående loggor på folks utrustning som nu inte får vara större än 3 kvadratcentimeter. Men regeln har tydligen väckt så mycket motstånd och åsikter att den nu skjuts på framtiden igen.
Herregud! Jag förstår inte att folk orkar uppröra sig för en sådan grej. Och jag förstår egentligen inte heller att Svrf orkar ha så mycket regler kring klädsel och utrustning. Åtminstone för mig känns det viktigare att man har regler som garanterar hästarnas välbefinnande men det verkar ju inte direkt prioriteras eftersom det samtidigt som denna klädregel i betydligt tystare ordalag diskuteras huruvida man fortfarande ska bli utesluten om hästen blöder ur munnen eller inte. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro.

Och om denna nya regel blir verklighet tycker jag förövrigt att det verkar vara deras första vettiga klädregel. Om jätteloggorna förbjuds på tävling kommer de minska även utanför tävlingsbanorna eftersom de förlorar status, och alltså kommer färre människor betala för att springa runt som reklampelare åt olika företag. Toppen!

Slopa istället reglerna om kavaj och engelsk bomsadel och inför den här nya mot gratisreklam!

Peace

2012

Det här året ska vi satsa!
Jag har redan betalat in hästlicensen och gått med i Lagga Fältrittklubb och därmed Svenska Ridsportförbundet. Jag och Karin har planerat in ett antal tävlingar under våren och sommaren och dessutom är jag och Firouzeh (självklart) anmälda till SM i beridet bågskytte. Jag känner mig verkligen peppad inför säsongen och vi har redan satt igång träningen. Nu jäklar världen!

Bild från min och Firouzehs westerndebut i okt 2011

Nevzorov

Jag kan inte låta bli att förundras lite över den här mannen och hans idéer. Minnsatt jag har en dvd med honom och undrar om jag har den i husvagnen eller om den är hos Bi. Hm.