Äntligen

Sol och fruset i marken! Åtminstone på ytan. Men tillräckligt för att jag och Firouzeh ska kunna utforska lite skogsvägar äntligen. Jag har inte vågat rida i den lilla skog som finns när det varit varmt och lerigt då det verkar lite klurigt med markägare och hästfolk här omkring och jag vill inte starta några bråk. Jag förstår att en inte vill ha sin skog sönderriden och respekterar det gärna. Men det verkar på grannarna som att det varit lite bråk kring sånt.

I alla fall så hittade vi en helt fantastisk väg idag! Längs med vattnet. Vilket vi fått höra av andra att det inte finns. Lite konstigt tycker jag. Men det var så fint att trampa omkring på mjuk mossa mellan träd och se Mälaren glänsa i solen. Lycka! Efter ett tag kom kanske förklaringen till varför grannarna tyckte det var omöjligt att ta sig fram, ganska branta bergknallar och klippor att klättra upp för. Tur att man har en terränggående häst. Hon är verkligen helt otrolig. Det var nästan så att jag trodde vi skulle gå omkull i en backe, men hon hävde sig upp, min lilla stridshäst. <3