Torsdag kväll

Sedan i vintras har jag haft ångest över hur det skulle kännas att ha hästarna iväg på bete (hos en granne) och inte längre utanför fönstret hemma, men hittills är det inte så hemskt som förväntat.
Klart det är tråkigt att inte höra dem när jag ska sova, och inte se dem bara jag går ut. Gården hemma känns dessutom tom, övergiven och tyst. Men hästarna trivs på betet. Och det känns så underbart att de får äta gräs, så den känslan överskuggar den andra. Dessutom är det så skönt att åka upp till hästarna och bara vara där, ensam med dem, utan något annat som måste göras där samtidigt. Lite lugn och skön egentid liksom.



4 kommentarer:

  1. Härliga bilder! Är alla hästarna dina? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack :) Skimmeln är min "på riktigt" och de andra har jag som mina, men de har egentligen andra ägare. Den ena var först som sällskap till min och den andra för att ägaren har en flock som går med hingst och inte ville ha två-åringen betäckt. Men medan de bor här är de ju som mina. :)

      Radera
  2. Åh, vilken magisk bild du har i headern! Fantastiskt fin.

    SvaraRadera