En vän ringde och frågade om jag inte ville hitta på nåt, eftersom "han var ensam och jag var ensam". Det var ju snällt tänkt, men kändes så fel när han sa det. Jag hade inte lust att hitta på något, och jag är inte alls ensam! Jag kanske inte har något människosällskap, men jag har mina hästar, min kanin, min eld, och sommaren! Det är bland det bästa sällskap jag kan ha.
De ifrågasätter en inte utan låter en bara finnas som en är. De lyssnar och andas och bara är. De är så vackra att det nästan gör ont, och de är alltid så närvarande.
älskar det där! jag valde att vara ensam på midsommar, men det förstår sig inte alla på. en del tyckte synd om mig och försökte tvångsvärva till fest men jag sa nej tack. jag hade en jättebra dag helt själv i skogen. var Närvarande<3
SvaraRadera<3 Det är lite tråkigt när folk inte förstår... Känner igen det där med att de tycker synd om en. Konstigt också att det anses så mycket värre att vara ensam på en "högtid" än annars.
RaderaDu satte ord på mina tankar! Måste också säga att jag är lite smått avundsjuk på ditt liv! :)
SvaraRaderaVilken fin kommentar! Vat inte vad jag ska svara, men det värmer. :)
Radera