Tankar

Det är årets sista dag och jag sitter ute i hagen och lyssnar på när hästarna äter. Underbar, rofylld känsla att höra på dem.
 2014 har varit ett ganska tungt och jobbigt år för vår del. Inte för att det egentligen hänt så mycket, eller egentligen kanske just därför. Jag har haft stora dippar i motivationen och stressat alldeles för mycket.
2015 ska jag försöka vara bättre på att planera och att säga nej. Men också på att tro på mig själv och våga ta tag i saker. Dessutom vill jag rida och träna mer med mina hästar, och delta i SM i beridet bågskytte igen i sommar. Vi behöver komma igång med skjutandet igen och åka ner och träffa alla vänner på tävlingarna!
Jag ska också försöka vara bättre på att hålla fokus på vad som är viktigt på riktigt i mitt liv och inte tappa bort mig själv i annat gång på gång.
Det ska bli kul att börja jobba med hästmassagen på allvar nu när jag blivit klar med utbildningen, och jag har faktiskt inte kunnat låta bli att anmäla mig till ännu en utbildning - till diplomerad klickerinstruktör! Det ska också bli roligt och spännande.
Så, pepp pepp. Nu kör vi!


Energiboost

Det är som att när solen inte är uppe är välden kall och grå, men så fort den går upp och lyser på oss blir allt vackert som i en saga. Det är magiskt att vara ute och se hur världen långsamt blir vackrare medan solen går upp. Först syns det bara högt uppe i trädtopparna, men så småningom lyser den till och med ner på oss. :)



Vintermorgon


Är det mycket snö hos er?

Nej, svarar jag i telefonen. Sen går jag ut och då börjar det singla ner massor av stora snöflingor över oss. Kanske jag får ta tillbaka det där jag sa ändå...




Myskväll

Eld i spisen, pepparmintste i tekoppen, stickning i knät och en väldigt spännande och bra film att titta på (The Constant Gardener btw, tips!), tillsammans med ett litet långörat ägg som ligger på mattan och klapprar med tänderna. :)



Vackerheten

Den där som inte går att fånga på bild. Jag är glad att av de väldigt få ställen vi har att rida på här är det i alla fall ett som är så himla vackert och går längs med Mälaren. Nu när vädret varit så vackert så har det varit fantastiskt att vara där. Dessutom är det bra för Fahiden med lite dramatisk terräng att klättra i, det behövs för att få stopp på honom just nu, så fort vi kommer utanför den knaggliga hagen blir han överlycklig och springer omkring som en tossig. Då är det svårt att sluta skratta. :)





Malte maskot

Malte har många fans. Eftersom han följer med mig på jobbet ibland, och ofta när jag gör annat kan han också hänga på, så träffar han ju ganska många. Han lämnar för det mesta ingen oberörd och jag får alltid frågor om honom när han inte är med.
Härom dagen hade jag med honom när jag skodde en häst som brukar tröttna rätt fort på att hålla upp benen och därmed gunga omkring och vara lite bökig och framförallt tung, men när han hade Malte att titta på så verkade han orka stå mycket längre! Malte är också ganska nöjd med att hälsa på i stall, där är det i allmänhet bättre att springa omkring än vad det är i hus – många har ju så hala golv för en kanin! Stallgolv ger perfekt bra fäste.
På Frövi där Malte är född är de såklart extra intresserade av honom och de skickade med torkade nypon och äppelgrenar senast jag var där. Mycket uppskattat! 



Äntligen snö och kallt

Ni får ursäkta att denna blogg mest har kommit att handla om väder. Det är lite så det känns just nu. Jag har tappat bort mig själv lite i allt jag har hållit på med under året och vet inte riktigt i vilken riktning jag ska fortsätta. Eller vad jag egentligen håller på med. Så när jag får en stunds paus är det liksom vädret jag märker, och betraktar. Och glädjer mig åt.
Vädret är det som tar mig ner på jorden igen. Som får mig att minnas vad som är på riktigt. Jag är så glad att jag bär mitt vatten. Att jag hugger min ved och att jag har mina underbara hästar att mata och se om.
Jag är glad att det blev kallt nu, det tvingar mig att skärpa till mig lite. Gå upp i tid, elda, se till att vattnet inte fryser, bära foder till hästarna, täta dörren lite extra, osv. Det känns också berättigat att sitta inne och plugga pektoralismuskulatur inlindad i filtar, den lediga tid som finns.



Dimma, lera och klafs

Jag har inte haft någon motivation att blogga alls på länge, sorry. Kanske faktiskt inte till så mycket annat heller om jag ska vara ärlig. Men så är det väl ibland. Jag hoppas att det ska ändra sig snart (nu?), för jag är i alla fall glad för november och glad för att det äntligen verkar frysa lite i marken. Hej då lera (hoppas!). Och kom det lite sådär lagom med snö skulle det ju inte skada.
Ullhästarna ullar omkring i hagen och jag försöker plugga så mycket som möjligt. Kaninen är hyperaktiv som vanligt och far in och ut, till de fyrbenta i trädgården och tillbaka in för att visa alla tricks han kan...
 Och efter att Erik igår dammsög vedspisen så att den slutat röka in så in i bonkans och är varmt och skönt istället. Första gången en dammsugare varit in i min vagn... ;)



Ibland blir en lite avundsjuk på att vissa kan sova hur länge de vill...

Lilla Baby klar för en tur till brevlådan, undrar om någon skickat morötter till oss idag?