Skogsridning

Firouzeh och jag har lämnat Fahid hemma med de andra hästarna mer och mer och är nu ganska ofta ute och lufsar själva i vår sagan om ringen-skog. Ganska mysigt och framförallt enkelt att vara ute bara vi två och Fahid verkar inte bli ledsen för det. Russen är väl de som blir mest nöjda, för de brukar bli mer oroliga om vi är ute med Fahiden också. Speciellt Donna vill hela tiden ha koll på honom. Ganska gulligt.

Skönt att vi i alla fall har en liten skogsdunge att vara i, så länge det är ok med vädret (inte lera alltså), men det väcker verkligen en längtan i mig. En längtan efter mer natur. En längtan att snart vandra vidare, till något nytt. Men jag vet fortfarande inte alls var eller när.