Livet, världen och universum

Ja så känns det. Står ännu än gång (eller är det kanske fortfarande?) och försöker välja vad jag ska göra, vart jag ska ta vägen, och vad jag vill.
Det känns så svårt.
Jag har tusen drömmar, tusen planer som skulle kunna bli verklighet, men vad ska en satsa på? Vilket vill jag mest? Hur mycket ska jag styra mina val efter andra som jag tycker om? Åh, jag vet inte!

Det jag egentligen är mest mån om just nu är att hästarna ska få gräs i sommar och att Firouzeh ska ha en trygg plats att föla på, men jag vet ännu inte riktigt var och hur vi ska göra det. Och det känns så fint om jag skulle kunna ge dem en större flock igen, det märks att de saknar riktigt flockliv!

Jag önskar att våren ska ge mig lite styrka och insikt i vart vi ska ta vårt nästa steg! För trots att en del saker känns så självklara så är det mycket som är så kluvet ändå.

Tillbaka på Yxtaholm

Och Firouzeh verkar inte intresserad av att brunsta. Jag håller tummarna ändå. Snart snart hoppas jag!

Hon, jag, Jojo och Bullen red till soptippen genom skogen. Värsta älgvägen över kalhyggen, diken och stockar och genom snårskog. Men vi kom fram till slut. Tuffa ryttare och tuffa hästar... Firouzeh fick duscha svansen efteråt.

Dagen har varit lite sådär märklig. Regn och sol om vartannat. Jag känner mig konfunderad över livet, och hoppas vår fölunge vill bli till nu snart!

Firouzeh och två hagkompisar

Prada, Jojo & Falanghina

Valackflocken

Yxtaholm

Jag är inte världens bästa på att planera direkt. Men jag har många drömmar och idéer om vad jag vill göra.
Firouzeh och jag åkte ner till Yxtaholm över helgen. Skodde, verkade, red, pysslade och provade en ny sadel. (Hector, återkommer med kommentarer kring den, men jag tror att vi båda gillar den. :))
Det är alltid underbart på Yxtaholm om sommaren och jag önskar alltid i efterhand att jag tagit fler bilder.
Firouzeh fick träffa Flugan igen och dom blev så lyckliga! Stod och snusade varandra i näsborrarna en lång stund. Bägge med öronen framåt och inte en tillstymmelse till att pipa eller blåsa eller tjura som hästar brukar kunna göra när de ses. Lycka!

Firouzeh blev kvar där nere också. För att förhoppningsvis brunsta och bli betäckt med Nipr. Det kändes helt sjukt jobbigt att åka ifrån henne. Och jag gissar att det kommer vara väldigt tråkigt hemma i hagen utan min prickiga pälsis som då och då kommer upp och kikar vad jag har för mig i vagnen på kullen. Utan att kunna springa ner och krama henne god natt om kvällarna...
Men i helgen åker jag dit igen, och då hoppas jag på att hon är brunstig!

Yxtapyxta

Jag drog väldigt inpulsartat ner till Yxtaholm i måndags för att lastträna lite (närmare 10 stycken) hästar. Underbart! Där var vår i luften och till och med vitsipporna blommade. Jag kände mig konstigt nog ganska utvilad och stark i kroppen och solen sken hela dagarna. Lastningen gick bra och jag är väldigt nöjd med alla hästarna. Det är verkligen roligt när man kan ta sig tid och bara stå och lasta sådär på "löpande band", och det känns alltid bra när folk prioriterar hantering av hästarna tycker jag. Hela vardagen blir så mycket trevligare om den går bra och man har igen massor i ridningen också. Dessutom tar det inte så himla mycket tid, bara man ser till att vara konsekvent och göra rätt från början, dvs lär hästen rätt från början.

Det ger mig alltid lite huvudbry när det är så trevligt att hälsa på. Är det dit jag ska rulla ner min vagn sen i alla fall? Träna häst verkar ju vara vad jag är menad att göra och Yxtaholm är ganska idealiskt då. Attans bananer att livet ska vara så svårt jämt. Men jag ska i alla fall se till att hälsa på ett par gånger under våren.

Hästtränarhelg

Som tur var, eftersom det varit så kallt i helgen, blev jag nerkallad till Yxtaholm för att träna vildhästar, verka lite och dricka en massa kaffe. Mys! Det gjorde mig lite mer förvirrad kring var jag ska bo någonstans men väldigt mycket mer säker igen på att det är träna häst jag ska göra. Det finns tusan inget bättre! Man blir helt hög av det. Mmmmmm! ^^

Jag och 4åriga hingsten Impromptu. Varför sitta i sadeln när man kan sitta bakom?

Yxta-besök

Hemma i husvagnen igen efter ett smått rörigt besök på Yxtaholm. Många saker var i görningen, som vanligt. Bla så är Ella nu på väg ner till Bratislava för att rida en tre-dagars-tävling. Liite avis blir man, det måste vara tokhäftigt att galoppera omkring nere i Europa bland floder och städer. Håll alla tummar för henne och Vanten!

För övrigt fick jag träffa "mina" unghästar igen som jag tränade när jag var nere i juli. Höjdpunkten var träningsstunderna med den lilla treåriga hingsten Impromptu - han har kommit till ro i stallet bättre och det märktes tydligt att han tagit till sig träningen i somras trots att han mest fått gå och skrota på senaste. Goa lilla (rid-)häst! ;)

Yxtaholm

Jojo och Izah

Jojo och Miramis är bröllopsfina.

Jag tömkör Izah

Gioconda

Mera Yxta!

Uteritt

En bröllopspyntad Gioconda

Mys med den relativt nykläckta fölisen.

Ridlägeravslutning, Jojo och Miramis.

Cowboy-Isac och Rocky

Jag och 3-årshingsten Impromptu.

Yxtaholm-bilder

Det är inte lätt att hinna med att fota något när man jobbar hela dagarna, men då och då hinner man med att knäppa något kort i alla fall, så jag tänkte att jag slänger upp några.

Isac och Bullen i sin tuppkam på ridlägeravslutningen.

Fölis!

Izah och Jabbah, två av ungstona, uppbundna inne i stallet.

Full fart på Jojo och Miramis!

Firouzeh och Farza.

Danmark

Här kommer som utlovat lite bilder från Danmark. Jag har jobbat massor och inte haft tid att ens kolla igenom bilderna förrän nu så det blir några som hastigast. Det var heller inte lätt att hinna med att fota när vi var där eftersom det var så mycket annat att göra, speciellt under själva mästerskapet då jag och Tommy groomade. Mycket av mitt jobb där nere var att promenera med och beta med Lappen (förutom att hålla koll på alla grejor, fodra, mocka, linda ben, grooma, osv) och det var otroligt vackert landskap vi vandrade omkring i. Man såg långt bort, vi var precis vid havet och allt var grönt och vackert. De små byarna som låg ikring var väldigt pittoreska och husen var i gammeldags stil och liknade sagohus! Jag blev lite sugen på att flytta dit, men det kanske berodde på att det i mångt och mycket liknar Skåne vilket jag saknar otroligt mycket!

Jag och Papperslappen på promenad :)

På väg till starten i soluppgången kl 04:54

Start!

Ella och Lapzsus ute på banan.

Fina Lappen efter målgång.

Disig och vacker morgonpromenad "dagen efter".

Lapzsus (i sin sverigemundering).

Distansritt

Igår var jag upp till Hörlinge utanför Hässleholm och groomade Ella och Explosiv som red 80km på Vedemaritten. Riktigt roligt! Var så länge sedan jag träffade dem och sedan jag var på en tävling. Dessutom var det strålande väder hela dagen, och jag klarade mig ändå utan att bli solbränd. Snajs!
Men det är inte utan att man blir lite ridsugen när man är på hästtävling, kanske ska ta och fundera på en lite CL i sommar? Fem mil borde vi ju klara av att ta oss runt... :)

Ella och Explosiv på "upploppet" efter 80km

Bilder

Kom på att jag skrivit att ni skulle få se fler bilder från när jag och Firouzeh var på Yxtaholm 9-13 februari. Tog väl inte jättemycket bilder då egentligen, men här kommer några. :)

Det här är vad man ser på vägen ut från stallet. :)

Fina Miramis med Jojo på ryggen.

Kattungarna Stella, Kevin och Trixa.

Ella rider Gwarant.

Och sist en bild på min vackra Firouzeh i vintersolen. :)

Yxtaholmsbesök

Slänger in ett kort inlägg bara för att jag inte kan låta bli, fler bilder kommer dock senare. 

Blå himmel, gnistrande sol, bitande kyla och snö upp till knäna var vad man fick uppleva om man stack näsan utanför stallvärmen idag. Härligt att vara tillbaka i Sörmlands böljande landskap och trevligt att återse alla våra vänner på Prinsens Araber. Mockning, sopning, unghästträning, turridning, lastträning, tvättning och borstning av hästar, snöpulsande och släpande på hökassar hit och dit har precis som förr ingått i sysslorna, roligt! Här och där kläms också en kaffepaus och ett par busiga ungar in. Även om endel har ändrats så är det mycket som är som förut och jag trivs och passar in. Som alltid är det fyrbentingarna som går först, från morgon till kväll. Bäst jag hoppar i säng nu, med andra ord, så att jag är pigg till fodringen i morgon bitti!

Nöjd Firouzeh lunchar i solen.

Resande

Idag var vi ute och for på vägarna i snöyran. I ett hyrt tranesläp som gick riktigt bra på vägen lämnade vi Bodarna för denna gång och anlände tre timmar senare till Yxtaholm. Ännu ett ställe som kan kallas hem.
Firouzeh tog det hela med världsvant lugn. Såg sig omkring med höjt huvud och gnäggade två gånger när vi var framme som för att tala om att vi var tillbaka. Sedan ställde hon sig och tuggade på lite kvarlämnat hö medan snön yrde omkring henne. 

Firouzeh, som egentligen gillar bäst att vara ute, och som fick ärva sin nuvarande box i Skåne av en b-ponny tyckte nog att boxdörren var lite väl hög. Boxgrannarna var dock bättre, ett 5-årigt arabsto och våran gamla vän Petitess som vi ridit mycket med och som Firouzeh delade hage med flera månader i somras.