Slö kanin

Malte verkar som tur är ganska nöjd efter omständigheterna. Han busar massor, vill gärna gå ut, vräker i sig kirskål med god aptit och vill gärna bli klappad och mysa. Fast lite tröttare än vanligt är han. Han somnar i famnen och lägger sig utsträckt på golvet så fort en inte klappar på honom, öppnar ytterdörren eller ger honom ny kirskål... Älsklingslurvis! Jag är så glad att det verkar gå så smidigt.


Hejdå insekter

Idag blev det badning av man, hals, bringa och svans på prinsessan och sen en massa sprayande med egenkokat myggmedel trots allt. Hon njöt massor och var så nöjd, så jag kände mig gladare än på länge. Om det inte hjälper med myggmedel så får jag väl svampa av henne varenda dag då eftersom hon tyckte det var så mysigt. :)




Vore ju trevligt om ett eller annat grässtrå tittade upp hemma också...



Så var det gjort

Jag bestämde mig för någon vecka sedan för att kastrera Malte. Han har blivit så stressad av könsdriften på senaste och bland annat inte ätit ordentligt utan bara stressat omkring. Så det kändes helt enkelt som det bästa alternativet. Rent instinktivt känns det dåligt att göra ett ingrepp sådär när en egentligen inte måste, men jag tror att det kommer att vara det bästa för honom i längden.

Det var verkligen fruktansvärt att lämna honom till kliniken, men jag fick inte vara med. Han fick vara ensam hela dagen i nån liten bur de hade. Han som aldrig suttit i bur. Det var väl kanske tur med tanke på det att han var såpass nerdrogad.
Jag mådde hemskt hela dagen och blev tvungen att ställa in allt jag tänkt göra och åkte till skogen och plockade hallonblad och granskott istället.
När jag äntligen fick hämta honom var han fortfarande väldigt trött men verkade ok. Jag körde ultraförsiktigt hem och efter att ha sovit hela natten i sängen verkar han nu vara sitt vanliga pigga jag igen. Det blir svårt för mig som hade bestämt att han skulle få vara inne idag att hålla mig, men det är viktigt att han inte får smuts i såren. Får plocka in massor av kirskål till honom som tröst.


Insekter...

Jag tror att det är sommar. Men det känns som att jag inte hinner med att se det. Jag tittar på ljuset, men ser igenom allt annat.
Jag har övergett skräcktankarna på att Firouzeh skulle föda för tidigt i alla fall. Hon går nog några veckor till. Det känns bra. Jag extramatar henne med lucern för säkerhets skull, men efter regnet i förrgår så växer betet också så att det knakar.

Extremt med fästingar har vi haft sedan det blev varmare, men nu sedan ett par dagar är det också mängder med flugor och mygg. Tips efterlyses för hur jag kan skydda min stackars dräktiga häst? Jag vill inte spraya på nåt sånt där obehagligt en kan köpa, för det känns inte så bra om fölis slickar i sig det sen. Kanske kan jag koka något eget, men det ryktas ju om att de kan bli hemskt solbrända av det..?



Som det kan gå

Bara för att jag skrivit ett långt inlägg om hur enkelt och bra det alltid är att ha kaninen lös så kommer han inhoppande nöjd och glad och alldeles kladdig i pälsen... Efter lite luktande och funderande och letande utomhus kom vi fram till att det var motorolja (eller hydralolja, skillnaden?) från en gammal bil som tillhör några besökande till våra hyresvärdar. Typiskt!

Fram med google, men inte en enda träff på kaniner med motorolja på sig, men ganska många katter och hundar. Tydligen var det bra att tvätta först med matolja och sedan yes diskmedel för att få bort det. Och om en oroade sig för att katten hade slickat på det skulle en ge den grädde. Eftersom kaniner inte tål laktos så kompromissade jag och fick i honom lite kokosolja. Sedan läste jag på giftinformationscentralen att det var ofarligt för människa att få i sig lite motorolja (en klunk) så då kände jag mig lite lugnare.

Så stackars Malte fick sig ett bad, och vi andra också eftersom han sprattlande så att det stänkte i hela köket! Trots att han verkade gilla när jag hällde ljummet vatten över honom var det inte välkomnat att försöka gnugga bort olja med diskmedel....
Han var tvungen att sitta uppe i sängen och tvätta sig över en timme efteråt och såg ganska vissen ut. Förvånande också att det är en sån liten kanin vi har och så mycket päls!



Att ha kanin (men ingen bur)

Jag visste inte så mycket om kaniner innan Malte kom till mig. Jag hade träffat några blygisar som tryckte i sin bur ungefär och hade inte intresserat mig specifikt för kaniner alls. Eftersom det verkar vara någon allmän sanning att de ”ska” sitta i bur så kändes det ointressant. Och jag har förresten alltid varit mest hästnörd.
Men när jag träffade Malte sa hon som fött upp honom att inte behöver du ha honom i bur hela tiden heller, och när jag sen inte kunde motstå att ta hem honom så har jag läst på massor om kaniner och dessutom lärt mig massor av min lilla ulligt gulliga hoppare som alltid vill vara med när något händer.
Plötsligt tycker jag att det är ännu värre att folk har kaniner i små burar, det skär lite i hjärtat att tänka på det. Själv skulle jag aldrig vilja hålla kanin så, efter att ha sett hur busig, framåt, vild och levnadsglad en liten kanin kan vara. Dessutom skulle jag inte vilja somna utan att Malte ligger bredvid och inte missa att få bli väckt av en blöt kaninpuss på morgonen.

Att ha kanin, men ingen bur har inte varit något problem alls faktiskt. Malte bajsar och kissar i en låda med spån som jag städar varje morgon och kväll (oftast, om han varit ute hela dagen behöver jag inte tömma på kvällen osv). Ovanför lådan hänger en höhäck (en gammal trådkorg jag hade) som jag hela tiden fyller på så att det alltid finns hö. Han äter faktiskt mer än vad en kan tro. Och så har han förstås en vattenskål.

Rumsren blev han i princip direkt. Precis som hästar vill kaniner oftast inte kissa där det stänker på dem så Malte valde att kissa i lådan eller när han var riktigt liten på andra ”kanintoaletter” som han tyckte att jag hade gjort i ordning om han tyckte att lådan stod för långt bort (typ en hög med kläder på golvet eller så). Men det slutade han med ganska fort. Nu är han väldigt rumsren. Är han tex på verandan så springer han in till lådan och ute bajsar han mest där hästarna har bajsat. Det är sällan en hittar kaninpluttar bara ensamma. Nu när han är större verkar han kunna hålla sig ganska länge, men när kaninen är liten kan det vara bra att ha en låda i varje rum så att den inte behöver springa så långt. De gillar också sällskap väldigt mycket och i början när de är små kanske de inte vill hoppa iväg själva till lådan om den är långt bort.
Jag minns att det var hemskt när jag oroade mig för om han skulle bli rumsren och läste alla möjliga tips på hur en skulle straffa sin kaninunge om den kissade utanför men som tur var följde jag inte tipsen och han är väldigt rumsren nu. I början såg jag helt enkelt bara till att lådan fanns nära och att det inte fanns så många andra bra alternativ (typ inte slänga kläder på golvet, är ju ändå bra att ha det lite städat), och om jag såg honom försöka kissa någonstans så lyfte jag honom till lådan (men blev inte arg eller skällde på honom!). Nu är det inga problem med klädhögar på golvet eller så, han kissar bara i sin låda. :)

Det enda småknepiga med att ha kaninen löst är att en måste ställa sina växter så att kaninen inte kommer åt dem så lätt, annars äter den upp dem! Men det är ju helt klart värt det. 

I framtiden hoppas jag att fler ska få upp ögonen för hur grymt det är att spärra in djur som i frihet rör sig mycket, och att alla kaniner ska slippa bo permanent i små burar. 

Fantastiskt tycker jag, hur mycket glädje jag får av min Malte. Och så är det så bra att vi bägge gillar veganmat. :)



Solsken på burk

I våras plockade jag en korg tussilago på ett fantastiskt ställe med massor av små gula tussilagosolar över hela marken. Nu har de torkat och doftar ljuvligt!
En ska inte äta för mycket tussilago, men i lagom mängd hjälper det mot värk och feber. Och så blir i alla fall jag lite lycklig av att bara öppna och lukta i min burk. :)




Att hålla andan

Snön försvann igen som tur var. Och våren fortsätter sakta men bestämt att ta över allt.
Gräset växer och i takt med det växer Firouzehs mage och ljuver. Snart är det dags. Jag längtar efter att få möta hen där inne i magen, men jag är också lite nervös. Vem är hen? Kommer hen att trivas hos oss?

Jag eldar mer sly i hemmahagen. Och mockar. Och slänger skräp som dyker upp överallt. Tiden går så fort. Snart händer det.



Inte okej

Vaknade vid 4-tiden och insåg att världen var alldeles vit. Träden hängde ledset med sina ljusgröna löv och stora flingor föll från himlen. Skönt med sommarbete! :/
Som tur var hade jag slängt på ett täcke på min prinsessa igår, men det var bara att slänga sig upp till betet med lite hösäckar. Ganska mysigt faktiskt, att åka upp och mysa med hästarna tidigt på morgonen. Synd bara att det innefattade så otrevligt väder...
Ser inte fram emot spelningen idag med bandet. Får väl klä in saxofonen i en halsduk eller nåt. Bu.







Torsdag kväll

Sedan i vintras har jag haft ångest över hur det skulle kännas att ha hästarna iväg på bete (hos en granne) och inte längre utanför fönstret hemma, men hittills är det inte så hemskt som förväntat.
Klart det är tråkigt att inte höra dem när jag ska sova, och inte se dem bara jag går ut. Gården hemma känns dessutom tom, övergiven och tyst. Men hästarna trivs på betet. Och det känns så underbart att de får äta gräs, så den känslan överskuggar den andra. Dessutom är det så skönt att åka upp till hästarna och bara vara där, ensam med dem, utan något annat som måste göras där samtidigt. Lite lugn och skön egentid liksom.



Mötte en granne

Som undrade som det verkligen var russ jag hade i hagen, för hon tyckte de var så maffiga och fina att hon trodde de var små nordsvenskar eller så.
Jätteroligt att höra tycker jag, russ är faktiskt mycket mer häst än vad folk tror! Nu blev jag ännu mer sugen på att köra in Bella och leka lite i skogen....


Äntligen

Efter att hela helgen ha jobbat varvat med att elda mängder av sly och gammalt ris som samlats på tomten och i hagen så kände jag den komma, den där krypande, lite småstressande känslan över att mina hästar måste ha gräs! Nu! Det är dags! Faktiskt helst i förrgår!
Ringer grannen, lagar staket, kör upp vatten och salt. Och min cykel.Sedan var det bara att koppla tre stycken förväntansfulla småhästar och bege sig mot betet! De kände genast att något var på gång, och jag kände mig lite sådär pirr-lycklig som en gör, när det är dags att flytta hästarna till betet. Det är så svårt att beskriva, men alla som har haft hästar har väl känt det. En känsla av sommar, frihet och vandringslust liksom. Åh vad jag älskar det! Och känslan av att jag kan ge mina hästar det de behöver som mest, sin flock och sitt bete. Underbart.

De blev förstås lyckliga av att komma dit. Betade först ivrigt i nån halvtimme och började sedan leka. Firouzeh tröttnade snabbt på att springa fort med stora magen, men de andra gasade på järnet! Själv somnade jag i solen vid en sten i hagen och vaknade nån timme och sisådär 5 fästingar senare.....







Ridlängtan

Och sugen på att åka på kurs! Fint att känna den känslan igen, ska stoppa den i en vacker liten burk och plocka fram den sen igen när fölungen ploppat ut och blivit lite större.
Kanske jag tar med mig nåt av smårussen på kurs så länge....


Se det snöar

Men som tur är bara en massa vinterpäls. Hit med lite vår!




Guldkantad bebismage


Äntligen är solen tillbaka igen!

Onsdag

Det regnar ute och jag fryser. Virar in mig i en filt istället för att hämta ved. Hästarna står i en klunga och äter hö. Malte ligger under min stol.
Jag ska göra bokföring och sortera papper men jag måste hela tiden pausa. Jag kan liksom inte förmå mig att göra tråkiga saker så lång stund. Jag har ingen lust att tvinga mig själv. Hela världen känns så dyster och grå och jag tänker att jag vill vara här inne i min färgglada sagovärld och inte gå ut till verkligheten. Åtminstone inte just nu. Jag sträcker mig efter en filt till istället. 


Såhär kul är det för kaniner med bokföring...

mitt hem <3

Väntan.... (Jag i morse: Meeeen, har det inte kommit upp en enda? Erik: Eh, du satte dem ju igår..)

Vår i Brunnaborg


Donna och Malte utanför vagnen

Vi har en tibast i vår trädgård som blommar för fullt och luktar jättegott!

Finaste Firouzeh blir rundare och rundare om magen... :)

Erik är poppis. :)

Malte och Donna

Den senaste veckan har Malte umgåtts mer och mer med hästarna, och de verkar allihop ha utbyte av det. Känns jättebra då jag oroat mig lite för att han ska känna sig ensam ibland.
Väldigt fint att se hur försiktiga hästarna är och hur glad Malte verkar vara.


Skog

Det är som lugnet före stormen. Jag sitter på hennes trygga rygg och flätar in fingrarna i manen. Andas luften. Tänker att så länge jag inte ser varken människor, odlad mark eller hus så är jag fri! Lyssnar på fåglarna. Ser solen lysa mellan träden. Och andas.

Jag låtsas som att inget annat finns. Det är bara hon och jag, och hennes hovar trampar mjukt på i mossan. Vi är fria, om så bara för någon minut. Försöker ta tillvara på det.