Åh, vad jag ogillar att folk, och kanske framförallt hästfolk, kan vara så fördomsfulla! Och jag ogillar det ännu värre när det styr mitt agerande i olika situationer. Som till exempel nu när vi precis flyttat, mer eller mindre utan att tänka på det försöker jag liksom tona ner mig själv (och Firouzeh) så mycket som möjligt. I vanliga fall bryr jag mig inte så mycket om vad folk tycker men nu är det som att det känns viktigt att de får se att jag är en vettig människa, att jag sköter mig och att min häst är snäll och välhanterad, innan de får chans att dömma oss för hur vi skiljer oss från dem.
Men det känns så himla löjligt, att försöka undvika samtalsämnen som mat, politik och ridstilar och att försöka välja kläder som inte är så färgglada för att inte sticka ut. Att dölja dreadsen under en mössa och att jag inte har hängt in vår westernsadel, bosal och repgrimma i sadelkammaren än.
Egentligen är det så jävla sjukt att vara rädd att de ska tycka annorlunda om mig/oss för att vi inte gör precis som dem. Och säkert gör de väl inte det heller. Men ändå känns det bättre för mig att låta en del grejer komma smygande.
Som tur är gör jag inte avkall på vissa mer viktigare grejer i alla fall, oavsett vad folk skulle få för sig att tycka så är jag tex Firouzeh den enda som går utan täcke, inte äter kraftfoder och får fri tillgång på grovfoder ur småmaskigt hönät. Och ingen hittills har verkat det minsta negativt inställd till det! Så kanske är alla mina fåniga idéer mest tankespöken...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar