Världen gungar

Plötsligt blev allting bestämt så fort. Massor av saker hände i rask följd och nu har jag i alla fall äntligen kommit till någon slags beslut. Flugan åker hem till Yxtaholm. Jag och Firouzeh flyttar hem till Bodarna där vi båda är uppväxta.

Det känns lite tråkigt och sorgligt, men samtidigt skönt. Vi får en större frihet just nu och jag hinner förhoppningsvis odla lite bönor
och grönsaker. Vi får bo tillsammans jag och Firouzeh i alla fall även om det är tråkigt att skiljas från Flugan.

Vi har massor med vänner där och det finns bra ridmöjligheter. Till och med en ridbana. Firouzeh får lata sig i stora fina hagar med tjocka släkten och jag är lovad att rulla in vagnen i hagen. Äntligen kommer jag få min finaste pälsis precis utanför fönstret!

Gräset och sommarkänslor

Idag har vädret varit underbart! Jag har gått omkring i kjol och bikinitopp i stort sett hela dagen och inte frusit alls. Vårbruket är i full gång ute på åkrarna och det dammar om fordonen på vägen. Hästarna börjar bli korthåriga igen och lyfter knappt huvudet från backen eftersom det nya gräset är så gott.

Jag önskar att jag bara kunde ta ett djupt andetag och njuta av allt som sker, istället för att hela tiden påminnas om att vi måste flytta, men inte har en aning om vart. Att jag kunde sluta tänka på hur gärna jag vill sätta spaden i jorden, och hur nära det är nu att sommarens odlingsplaner helt raseras.
Jag har i princip slutat äta igen. Längtan efter en egen odling växer sig så stark att jag ratar "köpe-grönsakerna". Nu när jag skulle sätta igång är det som om någon har slagit undan benen för mig. Skit också.

Jag rensar bland mina grejer så länge. Lägger upp tradera-auktioner och lagar gamla jeans. Tänkte försöka kicka igång symaskinen igen också. Och börja med något av alla liggande projekt...

Fina underbara älskade hästar <3

Solnedgång över Danmarks Gärde

Löshoppning i Bodarna

Jag bestämde mig för att försöka göra något åt min deppighet så jag lastade pållan och åkte hem till Bodarna, där vi bägge är uppväxta, och löshoppade med en vän.

Vädret var fantastiskt och det var svårt att inte bli nostalgisk när Firouzeh skakade på sig och nöjt frustade när hon såg var vi hamnat. Det känns så tryggt att vara där på något vis. Det är vårt, trots att det är så sällan vi är där. Vårt territorium, vår kärlek, en liten oas som för inte alltför länge sedan var det enda i vår värld som spelade någon roll. Det var som en liten semester från verkligheten.

Själva hoppningen gick också bra. Åtminstone bra nog för att vara oss. Trots måttligt engagemang hoppade lilla F bra och galopperade nöjt fram till mig efter varje språng för att få sin belöning. Det värmer alltid mitt hjärta när hon liksom tyr sig till mig lite extra som hon gärna gör när vi är iväg hemifrån.

Stekt potatis med brännässlor

Världens enklaste och billigaste (fusk)mat. Speciellt om man hittat potatisen i en container.
Bara att skära i bitar och slänga i stekpannan. Men jag sparar nog lite på kryddningen nästa gång, brännässlorna var ganska starka i sig själva. :)

Första maj

Vi var nervösa på morgonen, och jag ville nästan åka hem igen när vi red fram, men vad bra det ändå blev till slut! Vi red tillsammans med en kille som hette Richard och hans häst Blixten och sköt mogu och på tavla. Väldigt roligt var det och helt klart över förväntan. Inte för att vi träffade jättestadigt eller så, men Firouzeh verkade nöjd och skötte sig fint och publiken och arrangörerna verkade glada och nöjda.

Min mor och far kom dit och skulle ta lite bilder men det slutade med att de mest filmade så jag ska se om jag kan lyckas lägga upp nån film här.

Hästival 2013

Även om jag inte egentligen känner mig nog förberedd inför vår lilla uppvisning så känner jag mig manad att göra lite reklam för evenemanget. Hästvalen är alltså en liten show som de ordnar på Säva Ridklubb, dels med eleverna och dels en del inbjudna gäster. Pengarna de tjänar skänks till Akademiska sjukhusets barnfond. I år är det Robin Hood-tema.
Kom och titta vettja!

Länk till Sävas hemsida

Omplantering

Ett av mina största intressen är odling. Det är nog mitt nyaste stora intresse. Det har lett till att vagnen är mer eller mindre full av små plantor på väg upp och jag får hela tiden försöka hitta på nya sätt att få plats med fler. Till och med i sängen står det några små kålrabbisar på väg upp. :)

Det är en sån himla fin känsla när de små tittar upp ur jorden. Det blir tydligt att livet återvänder till jorden efter en lång mörk vinter. Det är lite utav växthuskänsla i hela vagnen och jag tror att man mår bättre i allmänhet av att omges med växtlighet. Det känns som att det stimulerar till kreativitet på något vis.

Vårkänslor

Årets första nässlor ligger på tork på en tidning ovanför vedspisen. Alldeles bredvid stalldörren hade de kikat fram. De brukar växa där i en jättekoloni så det är bara att skörda sig ett knippe när man är på väg hemåt.

Och björkarna har börjat sava! Vi som nästan trodde vi missat det hela eftersom flaskan hängt ute i två veckor utan att något hänt. Men det är väl för att tjälen börjat släppa så sent.

Björksav kan man tappa på ett trädvänligt sätt genom en gren på björken. Det går långsammare men man skadar inte alls trädet på samma sätt. Jag låter flaskan hänga på i flera dagar.
Saven går att tappa från det att kälen börjar släppa tills löven börjar komma på björken. Den går att använda som bla måltidsdryck eller att koka sirap på. Det sistnämnda hade jag tänkt prova i år.

Tänk på att fråga markägaren innan du tappar en björk och att samma björk inte ska tappas flera år i rad.

Äntligen bågskytte

Idag tränade vi bågskytte för första gången efter vintern. Kul kul! Lilla hästapållen passade på att busa lite i början men sen skötte hon sig sååå fint och jag satte i princip alla pilar i tavlan. Underbart!

Dock hade jag lite nervositet i magen eftersom det som fick tummarna ur är att jag "råkat" lova att vi ska göra en liten uppvisning på en ridskola i närheten den 1:a maj. Jätteroligt, synd bara att vi inte är i bättre form. Men det är nog bara att åka, se glad ut och göra sitt bästa. Bara jag litar på Firouzeh är jag övertygad om att det går vägen. :)

Det är en underbar känsla att sitta och skjuta när hästen är nöjd och går klockrent. :)

I vår jakt på stillheten

Mitt lilla gula kök

Fyllt av diverse frön, som sig bör eftersom våren är här :) Inspirerat av all hydro-stads-odling planterade jag krasse och några kryddor i petflaskor. Kul att återanvända saker (även om jag "snott" flaskorna av vänner eftersom jag så sällan dricker läsk :P).

Jag var lite sugen ett tag på att ordna ett hydro-system, men insåg sedan att jag gillar kretslopp och sådant som går runt "på riktigt". Jag vill ju kunna bli så självförsörjande på mat som möjligt och då är det nog bättre att odla i jord och kompost. Jag har ju heller inget emot jord inne.

Fröken dreadlocks klarade provet!

Japp, jag gjorde det! :D
Efter en lång färd ner till Skåneland, ett kärt återseende av gamla vänner och många fjärilar i magen kan jag till slut kalla mig utbildad hovslagare. Tjoho! Det känns himla bra. En självförtroendeboost som jag verkligen behövde.

Jag kände mig större och säkrare nu än vad jag var sist jag besökte Flyinge. Jag fick en så himla snäll häst och det kändes faktiskt väldigt bra. Jag jobbade lugnt och fokuserat, utan att stressa, och hade faktiskt tid kvar på slutet. Skönt!

Skåneland var mulet men vackert. Det fanns vårblommor i vartenda hörn. Och jag längtade tillbaka. Det river i mitt inre. Men det kändes bra och lagom med ett besök. Just nu. Älskade Skåneland!

Provsvar

”Ville bara berätta att ditt sto är... inte... dräktigt.

Nähä. Tråkigt. Besvikelse. Vi som kämpade halva förra sommaren, delvis på bekostnad av Firouzehs humör vilket jag skäms enormt för. Jag ska aldrig mer försumma hennes åsikter. Det var väl inte meningen att hon skulle ha föl nu. Då.

Vi får väl försöka se det som något bra. Vi har ju faktiskt ingen stans att bo, och då underlättar det ju att inte ha en liten ullboll på väg, boendepaniken blir väldigt mycket mer påtaglig med en sådan.

Jag har bestämt mig för att se alla spöken och motgångar i vitögat numer istället för att springa, så vi ska minsann se till att den här sommaren blir toppen ändå!

I juli är vi anmälda till ett träningsläger i beridet bågskytte för Michal Sanczenko och Michal Choczaj nere i underbaraste Hälleberga (Småland), ser fram emot det SÅ mycket! Jag ska försöka anmäla oss till SM också om det fortfarande finns plats. Och så fort marken tinar ska vi börja hoppträna lite smått (på lek!) för en av mina bästa vänner (vi hopptränade och tävlade tillsammans när vi var små, sen la jag av med tävlingshoppningen men hon fortsatte). Det kommer nog också bli roligt och spännande!

Bryt ihop och gå vidare...

Det här med stickning

När man väl börjar är det himla svårt att sluta. Det är förmodligen ett gott tecken. Jag borde nog hålla på med det här lite mer igen. :)

Komjölkspannkakor

Det är inte ofta. Man kan tänka sig att det ska kännas som en lyx därför, att njuta av och ta vara på. Men jag försöker förtränga vad jag haft i. Det känns lite äckligt och fel faktiskt. Om jag tänker på det. Men pannkakorna blir ju goda. Jättegoda till och med. (Speciellt råttsisarna var väldigt förtjusta.) Och det hade varit värre att låta mjölken ligga och dö containerdöden. Jag tänker på det, och försöker känna mig lite som en hjälte istället.
(Det känns faktiskt lite fint att känna äckelkänslan också, på nåt sätt...)

Blodprov taget

Idag. Så snart får vi veta om vi har en liten ullig gullig unge att vänta oss till sommaren. Lite nervöst är det allt...

Äntligen!

Det blir vår här i nordligaste iskylan i år igen! Det är säkert, jag har sett bevisen för det... :D

Det kommer dagar då jag saknar mitt Skåneland så att det nästan gör ont! Jag längtar efter våren, ljuset och friheten! Jag tänker att där kan man odla så mycket längre tid än här uppe. Jag minns hur varma och vänliga skåningarna är. Jag minns hur nära allt ligger och hur mycket närmare kontinenten man känner sig där. Åh, jag tror mitt hjärta går sönder!

Att den här maten har blivit slängd i en container...

...det är för mig ofattbart! Få saker i vårt samhälle är så tydligt fel att de verkligen går att ta på. Jag lever gott på andras sopor jag. Broccoli, zucchini, morötter, palsternacka, champinjoner och tomater. Lök, paprika och mängder med apelsiner! Tokigt men ändå lite fantastiskt på något vis vad man kan hitta. Och inte då och då när man har tur, utan hela tiden, varje dag...