Rastlöshet

Idag stod, förutom jobb, vedhuggning på schemat. Vi lyckades släpa upp ganska mycket ved i helgen trots allt, men när man sågat, kluvit och staplat det ser det betydligt mindre ut. Bäst att vi jobbar på lite så vi får upp all ved innan hösten.
Jag gillar att hugga ved. Det är roligt att svinga yxan och en får utlopp för lite aggressioner. Dessutom bejakar det mitt samlarbehov att kunna stapla ved inför vintern. Mycket bättre att samla på mat och ved än på grejer!

Det är märkligt vad mycket skräp man äger egentligen. Eller inte skräp, men sånt som man i princip aldrig använder och som bara tar en massa onödig plats. Fem stora pappkassar har jag burit iväg till Myrorna de senaste dagarna och jag är redan i full färd att fylla en sjätte.

Jag är och har alltid varit en ganska obotlig samlare, så det behövs ganska mycket rastlöshet och ångest för att jag ska börja sortera. Men när jag väl börjat tycker jag att det är ganska kul. Och himla skönt när det blir mer plats i vagnen. Ibland är det en utmaning att bo på 14 kvadrat, men jag gillar utmaningen! Jag tycker bättre om att inte äga så mycket, så jag fortsätter att rensa. :)

Firouzeh och (stora!) lillsyrran