Jag känner att jag har skrivit lite lite om Falanghinas träning på sistone. Ridningen (i skritt och trav) fungerar bra när vi rider tillsammans och hon sköter sig jättefint som handhäst. Något hon däremot har haft svårt med är att vara ensam. Hon kan bli alldeles förtvivlad över att behöva gå ifrån de andra hästarna och avskyr att bli lämnad ensam i stallet en liten stund då och då.
Så vi tänkte börja träna på det där med ensamhet hon och jag. Vi var ute och tömkörde en sväng idag på förmiddagen, för andra gången, och hon skötte sig fint med tanke på omständigheterna tycker jag. Hon ville vända någon gång i början och hon skyndade lite på hemvägen men det var mycket bättre än gången innan.
Hon är egentligen en ganska trygg häst och är inte särskilt rädd för "konstiga saker" som man kan gå förbi. Men det är klart att allt blir mer på allvar när man är ensam ute och ska gå först.
När vi kom tillbaka lät jag henne göra det tråkigaste hon vet en stund (stå i stallet och äta kraftfoder (egentligen inte riktigt kraftfoder utan lusern)), istället för det roligaste (springa ut i hagen till kompisarna). Jag tänker att hon kanske får mindre bråttom hem om hon vet att det är matdags innan hon får komma till de andra i hagen igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar